Det är en imponerande samling.
Ni har några mycket sällsynta utgåvor.

 

Är ni säkra på att ni vill sälja?

 

Pappa har ingen nytta av dem.
Inte som han har det nu.

 

Biblioteket var hela hans värld.
Nu är det bara ett smärtsamt minne.

 

Fruktansvärt smärtsamt.

 

Det kan jag förstå.

 

Enligt ett hastigt,
ungefärligt överslag...

 

...är er samling
värd cirka 600000 dollar.

 

- 600000!
- Ja, eller där omkring.

 

Jag har lagt ett par verk åt sidan
som kräver särskild uppmärksamhet.

 

Denna "Persiles" är viktig.
Den skulle jag behålla.

 

Den faller aldrig i värde.

 

- Är den värdefull?
- Ja, mycket.

 

Angående denna
"Hypnerotomachia di Poliphilo" -

 

- av Collona, Venedig, 1545...

 

Jag kan helt säkert hitta en köpare.

 

Men resten skulle jag inte sälja
för mindre än 500000.

 

Det tar nog någon månad.
Ni måste ha lite tålamod.

 

En eller två månader. Ju mer bråttom
ni har, desto mindre pengar får ni.

 

- Naturligtvis.
- Det är det råd jag skulle ger er.

 

Ni vill väl inte göra nåt förhastat,
men kontakta gärna nån annan expert.

 

För övrigt... denna utgåva av
Don Quijote i fyra volymer -

 

- är mycket vacker,
men inte särskilt värdefull.

 

Jag skulle kunna köpa den på direkten.

 

Hur mycket hade ni tänkt er?

 

Jag kan inte ge mer än 4000 dollar.
Högst 4200.

 

Fint.

 

Är ni här?
Det tog inte lång tid.

 

Det är en mindre förmögenhet där inne.

 

- Ni är en gam, Corso. En asgam.
- Vem är inte det i den här branschen?

 

- Ni skyr inga medel.
- För en Quijote av Ibarra? Nej.

 

Samvetslös! Helt samvetslös.

 

God jakt.

 

Jag har just snackat med Witkin.
Han var rasande.

 

Jaså? Vad är det med honom?

 

Han sa att du är en falsk,
girig skitstövel.

 

Han trodde hans avtal var klart.
Men du satte krokben för honom.

 

Han skulle ha varit lite snabbare.

 

Kan jag ta?

 

Han sa att din värdering
var fullständigt överdriven.

 

Nu har de fått röda utslag.

 

De begär dubbelt så mycket
som böckerna är värda.

 

Säg som det är.
Du lurade honom.

 

Han sa också
att du roffade åt dig Don Qui...

 

Ibarra, Don Quijote, 1780.

 

Alla fyra volymerna.
Ditt svin...

 

Fantastiskt. Du är den bäste.

 

Din kund, han schweizaren. Tror du
han fortfarande är intresserad?

 

Jag sa till Witkin
att jag inte är inblandad.

 

Bara tio procent.

 

- 20 procent, han var min kund.
- Då blir det inget.

 

- 15 procent. För mina barns skull.
- Du har inga.

 

- Jag kanske får nån dag.
- Tio.

 

- Har du några småpengar?
- Inte i dag.

 

I detta sammanhang...

 

Och 1580 i "Démonomanie des sorciers"
av fransmannen Jean Bodin.

 

Bodin var nog den förste
som försökte införa ett system, -

 

- om man kan använda det uttrycket
i förbindelse med medeltiden, -

 

- för att beskriva
dåtidens uppfattning av ondska.

 

Hos Bodin finner vi en av de första
definitionerna av ordet "häxa".

 

Jag citerar:
"En häxa är en person som -

 

- trots kännedom om Guds lagar
handlar enligt en pakt med djävulen."

 

Många häxor hade sina förtroliga.
Det kunde vara katter eller paddor -

 

- som man ansåg besitta övernaturliga
krafter eller var besatta av demoner.

 

De av er som önskar
fördjupa er i ämnet svart magi -

 

- kan hitta mycket relevant
information i följande verk:

 

Nicolaus Remy, "Daemonolatriae Libre"
och Guazzo, "Compendium Maleficarum".

 

Ni fann visst mitt lilla föredrag
högst stimulerande, mr Corso.

 

Snarkade jeg?

 

Vänligt av er att fråga.
Jag hörde inget. Ska vi gå?

 

- Sover ni inte om natten?
- Jo, som ett barn.

 

Jag skulle ha kunnat slå vad om
ett par Gutenbergbiblar -

 

- att ni var klarvaken halva natten.

 

Ni är den hungrande, rastlösa typen
som Julius Cesar närde misstro till.

 

En man som förråder sina vänner.

 

Inte för att jag tror
att ni har så många vänner.

 

- Det har sådana som ni sällan.
- Då är vi två.

 

Ni har naturligtvis rätt.
Era vänskapsförhållanden rör inte mig.

 

Vårt förhållande har alltid varit
affärsmässigt, och det föredrar jag.

 

Affärer och privatliv hör inte ihop.

 

Jag kom för att göra affärer,
inte för att småprata.

 

Om ni vill utveckla er livsfilosofi,
så skriv en bok till.

 

- Ni tycker visst inte om mig?
- Ni är en klient och ni betalar bra.

 

Ni är privilegierad, mr Corso.

 

Få människor får komma in här.
Det är min privata samling.

 

Vissa bibliofiler specialiserar sig
på gotiska romaner, -

 

- vissa på psalmböcker.

 

Alla mina rariteter
har samma huvudperson:

 

- Djävulen.
- Får jag ta en titt?

 

Det var därför jag tog med er hit.

 

Är de inte vackra?

 

Den blida lystern,
den utsökta förgyllningen.

 

För att inte nämna de hundratals års
visdom de innehåller.

 

Det finns folk som skulle döda
för en samling som denna.

 

Ars Diavoli.

 

Ni kommer aldrig se en så stor samling
böcker om ämnet nån annanstans.

 

Det är de allra mest sällsynta
och utsökta utgåvorna.

 

Det har tagit mig
ett helt liv att samla dem.

 

Det var bara kronan på verket
som fattades. Kom.

 

"De nio portarna
till mörkrets rike".

 

- Känner ni till den?
- Ja. Venedig, 1666.

 

Författaren och tryckaren Torchia
brändes under inkvisitionen -

 

- tillsammans med alla sina verk.

 

- Bara tre exemplar överlevde.
- Ett.

 

Katalogerna nämner tre böcker i privat
ägo. Fargas, Kessler och Telfer.

 

Det stämmer,
men ni tar ändå fel.

 

Enligt mina egna undersökningar
är endast en av dem äkta.

 

- Men det finns tre kända.
- Det är problemet.

 

- Var har ni fått den ifrån?
- Jag köpte den av Telfer.

 

Han sålde den till sist,
dagen innan han begick självmord.

 

Vilken tajming.

 

Silentium est aureum.

 

- Tiga är guld.
- Precis.

 

Känner ni till "Delomelanicon"?

 

Har hört talas om den. En myt, va?

 

En bok skriven av Satan själv.

 

Det är inte en myt, den existerade.
Torchia fick faktiskt tag i den.

 

De stick ni beundrar nu är Torchias
bearbetning av "Delomelanicon".

 

De utgör ett slags satanisk gåta.

 

Om de tolkas rätt
med hjälp av texten -

 

- och behörigt vetande -

 

- skulle sticken göra det möjligt
att frammana mörkrets furste.

 

Säger ni det.

 

Är ni religiös, mr Corso?
Tror ni på övernaturliga krafter?

 

Jag tror på mina procent.

 

Får ni inte svindel när ni står där?

 

Vad vill ni mig, Balkan?

 

Att ni undersöker saken åt mig.

 

De andra två exemplaren
finns i Portugal och Frankrike.

 

Ni ska jämföra dem med min bok.
Varje sida, varje stick, bindningen.

 

Bara en är äkta. Jag vill veta vilken.

 

Det kan bli en dyr resa.

 

Det borde täcka startutgifterna.
Använd hur mycket ni vill.

 

- Tänk om ert exemplar är falskt?
- Det är mycket möjligt.

 

Verkligen?
Det ser inte så ut.

 

Pappret låter som det ska.

 

Men ändå... Det är nåt fel.

 

Ni menar att djävulen inte dyker upp?

 

Om alla tre är falska eller
ofullständiga är ert arbete färdigt.

 

Men om en av dem är äkta
får ni mer pengar.

 

Ni ska hitta den åt mig.

 

Oavsett priset och metoden.

 

- Det med metoden låter olagligt.
- Det är väl inget nytt för er?

 

- Inte på den nivån.
- Därav storleken på checken.

 

Om ni gör ett bra jobb
fördubblar jag den.

 

Det måste vara nåt fel på den
om ni vågar lämna den ifrån er.

 

Jag litar blint på er, mr Corso.

 

Inget är mer pålitligt än en man
vars lojalitet kan köpas för pengar.

 

God morgon, jag är Dean Corso.

 

Jag är verkligen ledsen över
att störa er i denna svåra tid.

 

Det skulle vara en stor hjälp -

 

- om ni kunde berätta
vad ni vet om denna bok.

 

Är det inte en av min mans böcker?

 

Jo, den var i hans samling
tills för nyligen.

 

Han sålde den
till en av mina klienter.

 

Sålde han den? Vad konstigt. Det var
en av hans mest älskade ägodelar.

 

- Sa han inte att han sålde den?
- Nej, det är en nyhet för mig.

 

- Vem köpte den?
- En privat samlare.

 

- Kan jag få reda på hans namn?
- Det är förtroligt.

 

Han har väl ett kvitto.

 

Ni arbetar med att bevisa
äktheten av sällsynta verk?

 

- Och spåra upp dem, ja.
- Ni är bokdetektiv.

 

På sätt och vis.

 

Minns ni när och var
er man anskaffade sig boken?

 

I Spanien.
Vi var på semester vid Toledo.

 

Andrew var spänd som ett barn.
Han betalade en hel del för den.

 

- Han var en fanatisk samlare.
- Ja, det hade jag räknat ut.

 

Jag ska visa er något.

 

- Imponerande.
- Andrew tillbringade mycket tid här.

 

Allt för mycket.

 

- Försökte han någonsin använda den?
- Jag förstår inte...

 

Boken... Använde han den
till att utföra nån ritual -

 

- för att frammana
övernaturliga krafter?

 

- Menar ni allvar?
- Ja.

 

Andrew var kanske en smula excentrisk,
men inte galen.

 

Men han uppförde sig...

 

...underligt de sista dagarna.

 

Han låste in sig här
och kom bara ut för att äta.

 

Den morgonen väcktes jag
av hembiträdets skrik.

 

Han hade hängt sig.

 

Vad han än höll på med, har jag svårt
att tro att det var nåt hokus pokus -

 

- för att uppväcka de döda.

 

Djävulen, mrs Telfer.
Boken ska kunna frammana djävulen.

 

Sic Luceat Lux...

 

Låt ljuset lysa...

 

Var fan har du fått den ifrån?

 

Balkan.
Han vill att jag undersöker den.

 

- Äger han en av "De nio portarna"?
- Köpt av den framlidne Telfer.

 

Vad ska han med dig till?
Jag antar att han inte vill sälja.

 

Jag ska jämföra den
med de två exemplaren -

 

- i Portugal och Frankrike.
Så jag åker till Europa.

 

- Jämföra dem?
- Han tror att bara en av dem är äkta.

 

Den här ser ju äkta ut.

 

Den måste vara värd en miljon.
Var rädd om den.

 

Det var därför jag kom.
Jag vill att du gömmer den åt mig.

 

- Jag har börjat se grejer.
- Vadå för grejer?

 

Ovälkomna gäster, okända ansikten.
Jag litar inte på någon.

 

Inte ens Balkan.
Jag kanske inte ens litar på dig.

 

Jag skulle aldrig lura dig
utan anledning.

 

Pengar, kvinnor, affärer...
Bortsett från det kan du vara lugn.

 

Jag hämtar den
på väg till flygplatsen.

 

- Trästicken är formidabla.
- Eller fasansfulla.

 

Sensationella,
helt otroligt sensationella.

 

Får jag komma in?

 

Sätt er ner.

 

Jag har kommit för att tala affärer.

 

I går när ni kom angående boken...

 

...var jag för överraskad för
att reagera som jag borde.

 

- Det var en av Andrews favoriter.
- Det sa ni.

 

Jag vill gärna ha den tillbaka.

 

- Det kan nog bli svårt.
- Inte nödvändigtvis.

 

Det beror på...

 

- Det beror på er.
- Jag förfogar inte över boken.

 

Ni får väl pengar för ert arbete?
Jag har mycket pengar.

 

Så bra för er.

 

Ni kunde arrangera en stöld.
Er klient är väl försäkrad?

 

- Jag är professionell.
- Professionell legoknekt.

 

Ni arbetar för högstbjudande.

 

- Jag får så jag klarar mig.
- Jag skulle kunna erbjuda en bonus.

 

- Det här har setts förr.
- Ja, på film.

 

Hon hade en pistol i strumpan.

 

Ingen pistol.

 

- Vill ni ha nåt att dricka?
- Varför inte?

 

- Nå, var är den?
- Var är vad?

 

Tro inte du kan leka lekar med mig.

 

Var det inte det jag just gjorde?

 

Detta är Bernies Litterära Rariteter.
Lägg ett meddelande efter signalen.

 

Bernie, är du där?
Ta luren.

 

Vänta lite, jag kommer snart.

 

- Jag ska till Kennedy-flygplatsen.
- Ja, visst, sir.

 

Jävla skit!

 

Är allt okej?

 

Stanna vid telefonkiosken.
Kör in till sidan.

 

Ja, visst, sir.

 

Han är inte är här just nu.
Vem talar jag med?

 

- Vill ni lämna ett meddelande?
- Det är mycket brådskande.

 

Han är tyvärr inte nåbar.
Jag ber honom ringa när han kommer.

 

Det är en nödsituation.
Jag måste prata med honom nu.

 

På en gång, förstår ni?

 

Ett ögonblick.

 

Är ni där, mr Corso?
Jag kopplar er vidare.

 

- Vad har ni fått reda på?
- Mer än jag förväntat.

 

- Vad menar ni?
- Jag säger upp mig.

 

Jag vill lämna tillbaka boken.

 

Jag är besviken, mr Corso.
Ni har inte gjort mig besviken förut.

 

Det här är nåt annat.

 

- Minns ni Bernie Armstein?
- Armstein? Bokhandlaren?

 

Jag bad honom gömma boken.
Nu är han död. Mördad.

 

- På grund av boken?
- Vad annars?

 

- Om det rör sig om pengar...
- Nej. Jag vill ut ur det.

 

Det betyder mycket för mig.
Ni vet att jag kan vara generös.

 

Fortsätt enligt planerna och
lägg till en nolla på er lön.

 

- Resenärer till...
- Var är ni, Balkan?

 

Balkan?

 

Buenas tardes.

 

- Talar ni engelska?
- Ja, det gör jag.

 

Jag vill gärna höra
er åsikt om denna bok.

 

Vilken vana att ha som bokbindare.

 

"De nio portarna", fantastisk utgåva.
Ytterst sällsynt.

 

- Det är Telfers exemplar.
- Ni ägde den tidigare, eller hur?

 

Det gjorde vi.
Vi sålde den när vi fick möjligheten.

 

- En chans man inte...
...missar. Bra sålt.

 

Bra köpt.
Den är i perfekt skick.

 

En av mina klienter äger den nu.

 

Jag hade aldrig trott
att hon skulle göra sig av med den.

 

- Hon?
- Mrs Telfer.

 

Jag trodde det var
mr Telfer som köpte den.

 

- Han betalade.
- Men mrs Telfer bad honom köpa den.

 

- Han verkade inte särskilt...
...intresserad.

 

Ett enastående exemplar.

 

- Tror ni den kan vara förfalskad?
- Förfalskad?

 

Jag trodde ni var professionell.
Ni tar för lätt på förfalskning.

 

Det är väldigt dyrt
att förfalska en bok.

 

Tidsriktigt papper och bläck...
För dyrt för att löna sig.

 

- Men det låter sig göras.
- Det kräver stor skicklighet, men ja.

 

- Tror ni det är fallet här?
- Varför undrar ni?

 

Min klient vill försäkra sig om
att boken är äkta.

 

Min klient är Boris Balkan
från New York.

 

- Varje bok har sitt öde.
- Och sitt eget liv.

 

Mr Balkan är en celeber samlare
och inte lätt att lura.

 

- Han måste veta att den är äkta.
- Vi vet det.

 

Vi hade denna bok i åratal.

 

Vi hade gott om tid att studera
den ingående. Trycket och bindningen -

 

- är storslagna exempel på
1600-talets venetianska hantverk.

 

Bästa sortens handgjort papper,
motståndkraftigt mot tidens tand.

 

Inte någon modern trämassa.

 

Vattenstämpeln,
bläcket, typsnittet...

 

Om detta är en förfalskning
eller ett restaurerat exemplar -

 

- är det gjort av en sann mästare.

 

Har ni studerat trästicken?
De har visst en dold betydelse.

 

Naturligtvis. Här till exempel...

 

Detta kan tolkas som en varning.

 

"Om Du går för långt,
hotar en fara från ovan."

 

Detta slags böcker
innehåller ofta små gåtor.

 

Speciellt när man har
en så lysande kollaboratör.

 

Ni har visst inte kommit så långt än.
Här, titta noga nu.

 

Bara sex av trästicken
är signerade av Aristide Torchia.

 

- Och de tre andra?
- Det här är ett av dem.

 

- LCF. Vem är det?
- Tänk nu.

 

Lucifer?

 

Mycket skarpsinnigt, se... nor.

 

Torchia brändes levande för att han
skrev boken tillsammans med nån annan.

 

Ni kan inte på allvar mena att...

 

Den som skrev boken
stod i förbindelse med djävulen.

 

- Och dog på bålet för det.
- Även helvetet har sina hjältar.

 

- Jag känner igen dig.
- Gör du det?

 

- Sitter du i denna vagn?
- I nästa.

 

- Sovvagnen.
- Jag reser så billigt som möjligt.

 

- Är du studerande?
- Nåt åt det hållet.

 

- Jag gillar tåg.
- Tåg som jag är med på?

 

Bara tåg.

 

- Vad heter du?
- Gissa.

 

- Grönöga.
- Det duger fint. Och du?

 

- Corso.
- Konstigt namn.

 

Det betyder
"att springa" på italienska.

 

Du ser inte ut som en som springer.
Mer som den stillsamma typen.

 

Hälsa Balkan.
Säg att jag gör mitt bästa.

 

- Balkan?
- Strunt i det.

 

Vi ses nog igen... kanske.

 

Det skulle inte förvåna mig.

 

- Si?
- Dean Corso, mr Fargas.

 

Kom in bara.

 

Hem, ljuva hem.

 

- Vill ni ha en konjak?
- Tack så mycket.

 

- Vilka vackra glas.
- De är de enda jag har kvar.

 

- Det måste ha varit vackert här.
- Det var det.

 

Gamla familjer är som gamla kulturer.
De vissnar och dör.

 

Där är de... alla 834.

 

Synd att ni inte såg dem under deras
storhetstid. Förut hade jag 5000.

 

- De här är de överlevande.
- Detta är alltså Fargas-samlingen.

 

- Inte riktigt som jag hade förväntat.
- Sånt är livet.

 

Jag sköter dem perfekt, skyddade
mot fukt, ljus, värme och råttor.

 

Jag dammar av dem
och luftar dem dagligen.

 

Detta är de ockulta.
Vad tycks?

 

- Inte dåligt.
- Minst tio är extremt sällsynta.

 

Plancys "Dictionnaire Infernal",
första utgåvan, 1844.

 

Leonardo Fioravantis
"Compendi di Secreti", 1571.

 

Och här är den. I perfekt skick.

 

Den har existerat i mer än 3 sekler,
men kunde vara tryckt i går.

 

Är den som den ska?
Ni har inte upptäckt nåt speciellt?

 

Nej.
Texten och trästicken är kompletta.

 

Nio plus titelsidan, som i katalogen.

 

Precis som Kesslers i Paris
och Telfers i New York.

 

Det är inte Telfers längre.
Han begick självmord.

 

Innan dess sålde han sitt exemplar
till Boris Balkan.

 

Om han vill ha en bok
är inget pris för högt.

 

Inte för att jag någonsin skulle
sälja den här. Oavsett priset.

 

Konstigt att han skickar hit er
när han redan har...

 

Har ni den med?
Får jag se på den?

 

Fantastiskt.

 

Vacker, identisk. Två av de tre
som klarade sig undan lågorna -

 

- återförenade för första gången
på mer än tre hundra år.

 

Se det pyttelilla felet här.
Det skadade s: Et.

 

Satt med samma typer, samma tryckning.

 

Otroligt.

 

Om det inte var för denna lilla
missfärgning på ert exemplar -

 

- skulle man inte kunna se
skillnad på dem.

 

Om ni inte misstycker vill jag
gärna stanna och studera dem.

 

- Vad letar ni efter?
- Jag vet inte riktigt.

 

Vissa böcker är farliga.

 

- De kan inte öppnas utan risk.
- Det är så sant som det är sagt.

 

Det var som fan...

 

Hej igen.

 

- Du sa inte du skulle till Sintra.
- Det gjorde inte du heller.

 

- Vad gör du här?
- Läser.

 

- Det ser jag.
- Jag stöter på folk... oväntat.

 

"Oväntat" är rätta ordet.

 

Är du på affärsresa?
Du släpar alltid runt på den där.

 

Är det en del av din kurs?
"Hitta nya vänner och påverka folk."

 

- Du sa att du studerar.
- Sa jag? Det gör jag på sätt och vis.

 

Jag tycker om böcker. Gör du?

 

- Har du rest länge?
- Ett tag.

 

Kör du möjligtvis motorcykel ibland? '

 

- Ursäkta mig, ni har telefon.
- Jag? Är ni säker?

 

Ja, se... nor. Den här vägen.

 

- Mr Corso?
- Herregud... Hur hittade ni mig?

 

- Gör ni några framsteg?
- Ja, det kan man väl säga.

 

Och?

 

Jag ringer upp er,
jag står i foajén. Var är ni?

 

Strunt i det.
Be dem koppla samtalet till ert rum.

 

Ursäkta, se... nor.

 

Kan ni koppla samtalet till mitt rum?

 

- Är ni där?
- Ja.

 

Jag har undersökt Fargas exemplar.
Det ser äkta ut.

 

Den är som ert,
men ändå med vissa skillnader.

 

Trästicken är inte identiska.
Nycklarna är i olika händer.

 

Portar är öppna i ett exemplar
och igenmurade i ett annat.

 

- Och så är det nåt mer...
- Ja, fortsätt.

 

De stick som är olika
är inte signerade Torchia, men LCF.

 

Är ni kvar?
Var är ni egentligen?

 

Jag måste ha det exemplaret.
Få tag i det åt mig.

 

Den gamle mannen vill inte sälja,
inte för allt i världen.

 

Jaså, minsann?

 

Hallå? ...Hallå?

 

Ett ögonblick.

 

- Vad är klockan?
- Det är tidigt, men du måste åka.

 

- Vart då?
- Till Fargas.

 

- Jag har varit där.
- Besök honom igen.

 

Driver du med mig? Vem är du?
Vad vet du om Fargas?

 

Klä på dig. Jag väntar utanför.

 

- Glöm det. Han är inte inne.
- Jaså? Var är han då?

 

Där borta.

 

Herregud...

 

- Vill du komma in?
- Tanken har slagit mig.

 

Vänta här.

 

Fan!

 

Nå, hittade du den?

 

Jag har insett
att du vet alldeles för mycket.

 

Varför förföljer du mig?
Vem arbetar du för?

 

Vi måste sticka. Vi kan ta ett flyg
från Lissabon till Paris klockan 12.

 

- Hur blev det till "vi"?
- Vi är ju två.

 

Vad var det som hände där borta?

 

Den gamle överraskade en tjuv,
antar jag.

 

- Vad tror du hände med honom?
- Han drunknade.

 

- Med hjälp av vem?
- Det struntar jag i.

 

Det gör inte jag.
Det kan sluta på samma sätt för mig.

 

Inte när jag ser efter dig.

 

- Så du är min skyddsängel?
- Det kan man säga.

 

- Nån leker med mig.
- Javisst, du är med i leken.

 

Och du börjar gilla det.

 

God dag, Gruber.

 

God dag, mr Corso.
Trevligt att se er igen.

 

Vi har inte några lediga rum,
men vi ska nog kunna ordna nåt.

 

Tack så mycket, Gruber.

 

God dag, var hittar jag
Kessler-stiftelsen?

 

- På andra våningen.
- Tack.

 

God dag, Dean Corso. Jag har avtalat
möte med baronessa Kessler.

 

Följ med här.

 

Ni har en halvtimme på er.

 

- Ja?
- Monsieur Corso.

 

Visst, ja. Kom in.
Jag har hört talas om er.

 

- Inget bra, hoppas jag.
- Ni hoppas rätt.

 

Då känner jag mig lugnare.

 

I min bransch kan det få katastrofala
följder att få ett positivt rykte.

 

- Gudars.
- Ja, där är den. Kessler-samlingen.

 

- Jag kan nästan er katalog utantill.
- Konstigt att vi inte träffats förr.

 

Alla bokhandlare
och samlare känner er.

 

Men ni känner väl till
ert rykte bättre än jag.

 

Det ger mig mat på bordet.
Ursäkta, avbröt jag er i något?

 

Min senaste bok, "Djävulen;
historia och myt", en slags biografi.

 

Den kommer ut i början på nästa år.

 

- Varför djävulen?
- Jag såg honom, när jag var 15 år.

 

Lika tydligt som jag ser er nu.
Det var kärlek vid första ögonkastet.

 

För 300 år sedan skulle ni ha
bränts på bål för att säga det.

 

Jag skulle inte ha sagt det då, eller
tjänat miljoner på att skriva om det.

 

Vad ville ni tala med mig om?

 

Jag vill gärna undersöka en bok,
"De nio portarna till mörkrets rike".

 

"De nio portarna". Intressant verk.
Alla har frågat om det på sista tiden.

 

- Säger ni det.
- Följ mig.

 

Tror ni verkligen på djävulen?

 

Nog för att viga mitt liv
och mitt bibliotek åt honom.

 

För att inte nämna många års arbete.

 

- Gör inte ni det?
- Nästan.

 

Denna bok kräver en hel del tro.

 

Min får plats på en lillfingernagel.

 

Jag känner detta verk utan och innan.
Jag har studerat det i åratal.

 

- Tvivlar ni på att det är äkta?
- Absolut inte.

 

Min kunskap om verket är grundlig.
Jag skrev en biografi om författaren.

 

Jag har läst den. "Torchia,
djävulens lärling". Utmärkt verk.

 

En modig man.
Han dog på grund av denna bok 1667.

 

När han studerade svart magi i Prag -

 

- fick han ett exemplar av
den fruktade "Delomelanicon".

 

Detta är Torchias bearbetning
av verket, skrivet av Lucifer själv.

 

Efter att de bränt honom på bål
bildades ett hemligt sällskap -

 

- för att bevara bokens minne
och dens hemligheter.

 

- "Silverormens Orden".
- En sekt?

 

Ett slags häxpakt.

 

I hundratals år har de samlats för att
läsa boken och tillbe mörkrets furste.

 

I dag har det blivit en sällskapsklubb
för uttråkade miljonärer -

 

- som ser det som ursäkt för att
hänge sig åt sexuella utsvävningar.

 

Jag har också varit medlem av orden,
men jag har viktigare saker för mig.

 

Jag har upplevt nog med orgier.
Jag bad dem dra åt helvete.

 

- Så alltihop handlar om sex...
- Nej, självklart inte.

 

De tror att deras rikedom och framgång
beror på att de är med i orden.

 

- Träffas de fortfarande?
- Varje år på Torchias dödsdag.

 

- De har snart sitt nästa möte.
- Och de läser ur denna bok?

 

Inte den här. Jag tog min tillbaka
när Liane Telfer fick den i Toledo.

 

Victor Fargas är icke-troende
och har aldrig velat delta.

 

Därför använder de Telfers.
Inte för att det nånsin har fungerat.

 

- Deltog Andrew Telfer aldrig?
- Telfer?! Absolut inte.

 

Liana tog honom bara för pengarna.

 

Hon är från en gammal, aristokratisk,
fransk släkt, som är utan förmögenhet.

 

Liana renoverade sitt slott och köpte
"De nio portarna" för hans pengar.

 

Om han fick reda på
vad hon har för sig på mötena -

 

- skulle han säkert ta livet av sig.

 

Lustigt att ni säger det.
Han hängde sig förra veckan.

 

Vem arbetar ni egentligen för?

 

Min klients namn är oviktigt.

 

Jag ska bara bevisa äktheten av
det exemplar Telfer sålde till honom.

 

Vad dum jag är.
Det borde jag ha förstått.

 

- Ni är inte längre välkommen.
- Jag hoppades få studera er bok.

 

Kommer aldrig på frågan.

 

Säg åt er klient, som bara kan
vara Balkan, att komma själv -

 

- om han vågar.

 

Han ska inte skicka fler
ulvar i fårakläder.

 

Var snäll och gå nu.

 

Ursäkta om jag störde.
Tack för att ni tog er tid.

 

Ni vet inte vad ni ger er in i,
mr Corso.

 

- Dra er ur innan det är för sent.
- Det är det visst redan.

 

De har gått sönder.
Du borde vara lite försiktigare.

 

- Får jag be er om en tjänst?
- Naturligtvis, mr Corso.

 

Liana Telfer, född de Saint-Martin.
Omkring 40, brunhårig, snygg.

 

Säkert i sällskap med...

 

...en svart herre
med kortsnaggat, blonderat hår -

 

- och mustasch. Jag vill veta
om de bor på ett hotell här i Paris.

 

- Det kommer att ta lite tid.
- Börja med de femstjärniga.

 

Med detsamma, sir.
Mår ni bra?

 

Jag har mått bättre, Gruber. Tack.

 

Säg till om ni finner dem.

 

Håll den här mot din nacke.

 

Du var verkligen bra nere vid vattnet.

 

Jag har inte tackat dig.

 

Okej, nu är det dags
att du berättar vad som försiggår.

 

- Någon vill ha tag i din bok.
- Säger du det.

 

Vilken roll spelar du i det här?

 

Kan jag ta samtalet i receptionen?

 

Jag kommer ner med detsamma.

 

- Ja?
- Något nytt?

 

Hör jag min husbondes stämma?
Nej, inte direkt -

 

- mer än att nån har försökt
döda mig ett par gånger.

 

- Och Fargas har blivit mördad.
- Hur vet ni det?

 

Jag såg honom. Och hans exemplar.
Eller resterna av det.

 

Någon hade tagit sticken
och bränt resten.

 

- Vad tror ni om det?
- Det är ju för tragiskt.

 

Hur gick det med baronessan?

 

- Var är ni någonstans?
- Hur var det med hennes exemplar?

 

Varför känns det som om ni
hänger över min axel hela tiden?

 

Ni är min investering, mr Corso.
Jag ser efter min investering.

 

Hon svär på
att hennes exemplar är äkta.

 

Men jag hann inte undersöka boken.

 

Hon slängde ut mig när hon förstod
att ni låg bakom mitt besök.

 

Ni är inte med på hennes topplista.

 

- Ni måste besöka henne igen.
- Är ni galen? Med den sekreteraren?

 

Försök på lunchen.

 

Hallå?

 

- Har ni en kopiator?
- Ja.

 

- Får jag låna den?
- Javisst.

 

Goddag, baronessan, det är jag.
Ulven i fårakläder.

 

Har jag inte uttryckt mig klart nog?

 

Jag har något till er, baronessan.
En liten försoningsgåva.

 

Får jag lov att ge den till er?
Snälla?

 

Jag är skyldig er en ursäkt.

 

Jag skulle ha sagt med detsamma
att jag arbetar för Balkan.

 

Det var dumt att tro att jag kunde
lura en skarpsinnig kvinna som ni.

 

Smicker leder ingen vart.
Kom till saken.

 

De här är till er.

 

Vad ska det här föreställa?

 

Ni sa att ni hade omfattande
kunskap om "De nio portarna".

 

Men har ni jämfört
de tre exemplaren?

 

- Nej, hur så?
- Det borde ni göra.

 

Det här är kopior
av trästicken i Balkans bok.

 

Ni kommer att finna
att några av dem skiljer sig från era.

 

Betvivlar ni att min bok är äkta?

 

Då kan ni ta er försoningsgåva och gå.
Min bok är med säkerhet äkta.

 

Det betvivlar jag inte.
Enligt min åsikt är alla tre äkta.

 

Men faktum är
att det finns små variationer.

 

Om det är sant är det en uppenbarelse.
Hur kan ni vara så säker?

 

Jag har redan jämfört de här
med trästicken i Fargas bok.

 

Nycklarna var i den andra handen.

 

Här var porten inte igenmurad.

 

Och här hängde mannen
i det andra benet.

 

- Nå?
- Nå, vadå?

 

Titta noga, baronessan.

 

Tornen.
Det är tre i er och fyra i Balkans.

 

Otroligt.

 

Jag är säker på
att det finns en tredje.

 

Tre variationer i tre exemplar
blir nio. Är det en slump?

 

Torchia gömde kanske hemligheten
bakom "De nio portarna" i tre böcker.

 

Jag måste erkänna, jag är imponerad.
Nu framstår saken i en ny dager.

 

Ni har min tillåtelse
att undersöka saken närmare.

 

Ta god tid på er.

 

Så långt sträcker sig
min tillåtelse inte.

 

Ingen röker i mitt bibliotek.

 

TYVÄRR, FRIEDA
JAG SÅG DEN FÖRST! BORIS

 

Baronessan?

 

Ursäkta, men det har
försvunnit nåt från mitt rum.

 

- Har någon varit där?
- Bara er fru.

 

Jag har inte någon fru!

 

Ursäkta mig...
Ja, han står här. Naturligtvis.

 

Det är till er. Hytt två.

 

- Några nyheter?
- Nyheter? Nu ska vi se.

 

Den goda nyheten är att jag
undersökte den gamla damens bok.

 

Tre av sticken var signerade LCF.

 

Den dåliga nyheten är att nån ströp
henne och tuttade på hela samlingen.

 

- Det är väl tragiskt, va?
- Precis vad jag tänkte säga.

 

Precis samma historia som med Fargas.

 

Jag tror att de rev ur trästicken
innan de tuttade på.

 

- Så nu har de två av dem.
- Och mitt exemplar?

 

Jag har lärt min läxa
och går inte runt med boken på mig.

 

- Då hade jag nog gått upp i rök.
- Lysande. Bra tänkt.

 

När nu två exemplar har försvunnit,
är ert uppdrag avslutat.

 

Ni ska bara återlämna min bok.

 

Jag bor på The Ritz,
ni kan få er check samtidigt.

 

Jag har fler dåliga nyheter.

 

- Jag har den inte.
- Ni har den inte?

 

Nån har snott den från mitt rum.

 

Nu ska ni höra noga efter,
mr Corso.

 

Ni kanske redan har insett hur långt
jag kan gå när jag vill ha något.

 

Om ni inte hittar min egendom
med ljusets hastighet -

 

- upptäcker ni hur långt jag kan gå.

 

Var är den? Var är boken?

 

Skulle jag vara här om jag tagit den?

 

Du borde veta bättre nu.

 

Ni får ursäkta min unga kollega.
Det var oförlåtligt.

 

Var det hon?

 

Nej, hon var lång, mörkhårig
och mycket elegant.

 

Jag har den information ni sökte.

 

Paret ni nämnde
bor på Plaza Athena Hotel.

 

Rum 209-211.

 

Tack. Jag är skyldig er en tjänst.
Jag måste ha en taxi, fort.

 

Skicka det här till mr Balkan
på The Ritz. B-A-L-K-A-N.

 

DET ÄR TELFERKVINNAN!

 

- Faxa det till honom omgående.
- På direkten, sir.

 

Alltid till er tjänst.

 

Kommer du?

 

- Vad gör du om du får syn på dem?
- Jag gömmer mig nog bakom dig.

 

Där är de. Det är de.

 

Det är bäst vi får tag på
en taxi innan de sticker.

 

Kom.

 

De åker.

 

Ska du med?

 

Kunde du inte ha valt
nåt mer diskret?

 

Vissa skulle ge sin ena arm
för att åka i en sådan här.

 

Vi kan inte fortsätta skugga dem.
De upptäcker oss förr eller senare.

 

Hur ser jag ut?

 

Löjlig.

 

Håll i dig.

 

- Du får välja.
- Nej, gör det du.

 

- Du vet ju allt.
- Som du vill.

 

- De kom undan.
- Nej, inte med den här farten.

 

De måste ha kört åt andra hållet.

 

- Då vet jag alltså inte allt?
- Vänd om.

 

Omkring 30, brunhårig, snygg.
Vad var det hon hette?

 

- Liana Telfer.
- Nej, hennes flicknamn.

 

- Saint-Martin.
- Titta.

 

Vi letar efter fru Saint-Martins hus.

 

- Ni menar slottet?
- Slottet, jag visste det...

 

- Ja, var är slottet?
- Ni ska ta vägen bakom kyrkan.

 

Tack.

 

Kör vidare.

 

Kör vidare.

 

Kan du se dem?

 

Nej.

 

- Ursäkta att jag tränger mig på.
- Vad gör ni här?

 

- Jag tänkte hämta boken ni stal.
- Det är min bok.

 

Vi har diskuterat det här förr.

 

Min man hade ingen rätt
att sälja den.

 

Han sålde den för att hämnas.
Hittade han er med albinon?

 

Håll ett öga på henne.

 

- Rör den inte!
- Akta dig, hon bits.

 

Stå still.

 

Ta boken.

 

Döda dem inte här, det blir grisigt.
Ta med dem ner.

 

Du först.
Och så du.

 

Ner.

 

Öppna dörren.

 

Akta!

 

Jag visste inte att du hade det i dig.

 

Octo portae antecedunt Serpentum -

 

- qui verbum custodit.

 

Tibi damus fidelitatem, Domine.
Tibi dedemus...

 

Serpens bestia est quae
nunquam dormit -

 

- bestia cujos oculi
videntur in Speculo Scientiae.

 

Stanna här och täck mig.
Jag går ner.

 

Ne timeamus nec lacqeum,
nec gladium, nec venenum.

 

Intacti eamus inter lepra,
et pestilentia contiminatos.

 

Verbum quad ultima occultat arcana -

 

- est Novem, Teth, Ennea, Oded.

 

- Gloria sit Admay, Eloy, Agla, Zate.
- Vilket hokus pokus!

 

Vilket trams!

 

Se er omkring
och berätta vad ni ser.

 

En massa fjantar i maskeradkostymer.

 

Tror ni att mörkrets furste skulle
visa sig för sådana som er?

 

Det har han aldrig gjort och han
kommer aldrig att göra det. Aldrig!

 

Ni läser ur denna bok,
men har ingen aning om dess krafter.

 

Jag är den enda
som förstått dess hemlighet.

 

Jag är den enda som förstått
Herrens stora plan.

 

Bara jag är värdig
att njuta frukterna av denna upptäckt.

 

Oinskränkt makt över mitt eget öde.

 

Du är galen, Boris. Få hit den!

 

Du, Liana de Saint-Martin, är ännu
mer skyldig än resten av packet.

 

Du har en liten aning om
vad boken kan göra.

 

Ändå går du med till denna fars,
denna orgie i åldrande kött -

 

- utförd i Herrens namn.
Du är en bluffmakerska.

 

Låt bli, Corso. Sluta.

 

Låt det ske.

 

- Vad är det med dig?
- Han mördade inför allas ögon.

 

Då slipper du bli misstänkt för de
andra morden. Du borde tacka mig.

 

- Jag är tokig av glädje.
- Uppdraget är slut, vad vill du mer?

 

Det vet du mycket väl.

 

- Får jag inte åka med?
- Du har arbetat för honom hela tiden.

 

Lustigt att du säger det.
Det trodde jag att du gjorde.

 

- Varsågod, nu är det torrt.
- Tack, madame.

 

- Madame?
- Ja.

 

Var är det här?

 

Bernard, kan du inte visa honom...

 

Det ligger här.

 

Ja, så där ja.

 

Precis så.
Då är allt klart.

 

Ett, fyra...

 

Tre, sex, sju.

 

Fem, åtta, två, nio.

 

Gåtan är äntligen löst.

 

Att resa i tystnad
längs en lång omväg.

 

Att trotsa missödets pilar
och frukta varken snaror eller eld.

 

Att spela det största spelet av alla
och vinna utan att sky några medel -

 

- är att håna ödets växlingar
och äntligen få nyckeln -

 

- som öppnar...

 

...den nionde porten.

 

- Corso!
- Vad förväntade ni? En uppenbarelse?

 

- Ni är inte välkommen, mr Corso. Gå!
- Jag är den enda uppenbarelse ni får.

 

Det ligger en check till er på mitt
kontor i New York. Hela beloppet.

 

Ni har mördat för dessa stick.
De är värda mer än pengar.

 

Oändligt mycket mer.
Men de är faktiskt mina. Inte era.

 

Vet ni vad, Corso?

 

Trots våra olikheter...
är jag svag för er.

 

- Jag är rörd.
- Vi två har nåt gemensamt.

 

Vi delar samma passion. Ni har
utvecklat samma besatthet, eller hur?

 

Tyvärr för er är bara en av oss
utsedd att fullborda den.

 

- Var snäll och gå.
- Jag går inte härifrån tomhänt.

 

- Glöm allt om det...
- Kliv åt sidan.

 

- Jag trodde ni var mer raffinerad.
- Ni hörde mig, kliv åt sidan.

 

Släpp den, det är inte er stil.

 

Ni har visst äntligen funnit er
rätta nisch. Det gillar jag.

 

Nu... kan ni se på.

 

Jag beger mig in på okänt område.

 

Tar vägen som för till likhet...
med Gud.

 

Ni kan inte följa med.
Jag måste resa ensam.

 

Men ni får titta på. Och förundras.

 

- Det är mycket vänligt av er.
- Ja, det är det sannerligen.

 

Män har bränts levande
eller fått magen uppskuren -

 

- för att få en glimt av
det ni nu ska bevittna.

 

Jag ger dig min trohet, Herre.

 

Jag lovar dig min kropp och min själ.

 

Låt mig inte frukta varken
snaror, eld eller gift.

 

Stryk mig från Livets Bok
och skriv in mig i Dödens Svarta Bok.

 

Låt mig komma till den nionde porten.
Låt det ske!

 

Låt det ske. Nu!

 

Jag känner kraften genomströmma mig
som elektriska vågor -

 

- som gör min själ och kropp
i stånd till allt.

 

Jag är osårbar.
Jag är oövervinnlig.

 

Jag kan sväva i luften.
Jag kan gå på vatten.

 

Se! Jag sänker mina händer i elden.
Jag känner ingen hetta.

 

Det var snyggt. Ge ett extranummer.

 

Sic dedo me.

 

Sic exeo me!
Sic damno me!

 

Ett mirakel.

 

Jag känner ingenting. Ingenting alls.

 

Var det allt?
Är spelet slut?

 

Ja, för Balkan. Men inte för dig.

 

- Varför funkade det inte för Balkan?
- Det nionde sticket var förfalskat.

 

Var är det äkta?

 

Jag vill ha det.

 

Bensinen är snart slut.

 

BRÖDERNA CENIZA

 

- Hermanos Ceniza?
- Va?

 

- Hermanos Ceniza?
- Pepe Lopez. Ricardo Hererra.

 

Talar ni engelska?

 

Helena Berglund
Scandinavian Text Service